Laddar inför dagen och den jävel som startar minsta bråk i detta hem kommer jag låsa in på vinden...
Gårdagskvällen lär gå till världshistorien i familijen 24/7.
J hade iaf fått sig en tankeställare och försökte verkligen och vi lade oss på madrasserna för de Flickan som lekte med elden. Vi tyckte när vi satte på den att det var en märklig början på filmen och vi tyckte det var svårt att fatta i början, den tog slut sabbt dessutom. DÅ upptäckte vi att vi råkat sätta på filmen mitt i….så första halvan såg vi efter slutet….
Vaknade extremt trött med ångest inför hur dagen ska bli.
Gjorde american pancakes, 3 satser eftersom B har kompis N som sovit över.
Snart ska vi ner på stan och hämta ljusslingor vi beställt och ska sätta i hallen.
Sitter på balkongen inpackad med täcken och allt- och suttit här i snart 2 timmar. Lyssnar på låten här ovan…oavbrutet. Tycker om den och värmen mellan dem.
Turbulensen är i full gång igen…horribla bråk mellan J och B som slutade med att B märkte garderobsdörren för evigt- drog iväg- och J som bröt samman totalt.
Jag fixade klart vår ”mysmiddag” som småkillarna sett fram emot för att sen få sitt lördagsgodis och vi skulle klä granen som de absolut ville fixa idag.
Mysmiddagen blev inte så mysig.
Granen blev inte klädd- varken fanns lust eller tid.
Jag fick ett verbalt (icke skrikande) hysteriskt damputbrott- och nu vill jag bara försvinna bort.
Madrasser, massor av kuddar, och bricka med favorit-gott framför Idol- hade jätte mysigt!
Beppe däckade efter 30 minuter....
Morris och jag fick en egen stund tillsammans....<3
Fredagskvällen blev skön med killarna!
Först var vi och handlade mat- en bra bit att gå för trötta små ben efter en hel dag på dagis. Väl i kassan fungerade inte mitt betalkort, och en berg av varor låg klara för packas ner. Lång kö bakom och kassörskan kunde inte parkera kvittot..så jag greppade två Pingvinstänger (godis), placerade killarna bakom kassörskan och sa att ”hon passar er för jag måste springa och ta ut pengar från automaten…ni kan hålla henne i handen och spring INTE efter mig för då tappar vi bort varandra”.
Jag sprang som en tok…vid automaten hade jag glömt koden till det gamla kortet….panik!
Ringde Hasse som sa koden, sprang tillbaka och Beppe stortjöt och Morris tröstade och kassörskan panikslagen. Betalade, packade och hade mysig promis hem.
För övrigt vet jag inte vad jag ska skriva. Har hänt så enormt mycket på ”ADHD-fronterna” och jag har varit extremt labil och uppgiven för min egen del. Utåt ses jag väl som extremt driven och målinriktad- och det är jag när det gäller barnen- alltid varit.
Men när det kommer till Lina mitt i allt detta känner jag mig som en dammtuss i ett korsdrag.
Låten här ovan blev min morgonstart- det bästa ur två världar.
Gårdagskväll innan middag, nattning av småkillar och plugg med Josefina till kl 00.30
Mycket har hänt, som vanligt i 24/7-huset.
Jag har varit stabil senaste veckorna trots gråtbryt och annat emellan så har lugnet trots allt legat som en botten i mig.
Efter mängder av mail, prat på Musketör Peters (min psykolog/coach) svarare…menar då mängder…så hörde ingen av sig. Allt det där lugnet och den stabila grunden i mig rasade igen- ångest. Krävs inte mycket yttre press eller minsta extra oro för jag ska fullständigt falla till marken, hur jag än bär mig åt för hålla tillbaka. Finns en gräns- men det enda man ser är min enorma handlingskraft gällande barnen och vännen L, men ingenting om var jag står i allt. Vi kompletterar varandra bra, jag och vännen L….och mina övriga vänner.
Vännen Åsa fick nog och ringde Musketörerna och mailade om läget…fick svar om min sjukskrivning och förlängningen morgonen efter.
Pluggat en hel del med Benjamin och vissa ämnen har vänner ställt upp med. Alla prov och uppgifter han slutför är kapitel eller ämneskategorier han inte ens deltagit i. Sedan i torsdag har han hämtat fäljande IG- prov och uppgifter:
1. Religionsprov- alla rätt
2. 2 matteprov- alla rätt
3. Hemkunskapsprov- alla rätt
4. Bilduppgift- klar
5. Slöjduppgift- klar
6. Historieprov om industrialismen- klar
Nu återstår enbart Teniken och samhällsprovet om demokrati och diktatur som vi ska plugga på idag eftersom ha skriver imorgon.
Han kan! En hel del är tack vare Concertan faktiskt- han säger själv att han numera kan koncentrera sig mer, hålla tillbaka irritation men framförallt kan han SITTA STILLA så länge som 3 timmar när han pluggar!!!!!!!!!!! Jag tjatar om att han ska ta små pauser- men han vägrar….
Nya resultaten stärker honom och intresset för skolan är en n yvunnen grej i hans liv- han är glad!
Måste nog tillstå att det är ren tortyr för alla ADHD-barn/ungdomar som inte ges möjligheten till att uppleva hur det är och hur mycket prestationsnvån ökar.
För min egen del höjdes prestationen flera 100 % när jag gjorde mina egna ADHD-tester före och efter mediciner….det säger allt!
För övrigt på hemmaplan:
1. Ständiga bråk mellan Josefina och Benjamin- som knappast kan räknas som ”normala”….eller ens tonårsaktiga, för den som nu tror det.
2. B’s biverkningar som på nätterna innebär att han inte klara vara ensam, så nu har jag 2 småkillar i sängen och 1 på madrass på golvet….
3. Jag är aldrig utan barn någon enda gång på dygnet. Benne hela dagarna och plugga/bråka för han är hetsig, sen Josefina som är ganska ”mammig” vilket jag faktiskt tycker om för vi pratar mycket men jag märker hon är orolig och frågar ofta om den efterlängtade utredningen och hon är enormt sliten nu av sömnbrist och hets av slutföra skolan.
Småkillarna tar ju sin tid även om jag njter och är som nyförälskad i dem.
4. Dagliga möten som rör de stora barnen- skolor med daglig kontakt, skolläkare, skolpsykolog, BUP och ssk där, Benne jag får tjata på om att han ska äta och som skapar MEGABRÅK och blir inte bättre av att han blodsocker ligger i botten.
5. Oron för framtiden gällande boendet, min otrygghet gällande sjukskrivning, rädsla att inte hålla mig flytande och att hela tiden ha is i magen för inte skapa mer oro hemma…
Var på ett viktigt möte igår eftermiddag som jag varit jätte orolig över.
Men det gick jätte bra. Blev ett långt möte på 2 timmar. Handlade om allt som hänt
senaste tiden här hemma och om B.
Är ju nu nojjig och orolig över att Musketörerna (läk.team) inte hört av sig trots mina envisa försök att nå dem.
Känns ledsamt för det rör sig om viktiga saker som kommer ställa till med problem för många fler än mig själv.
Man sliter så för få fixa till allt för barnen och då är det deseperat när man ska behöva göra samma för sin egen del och orken finns inte där.
Jag är som när kastat in en våt ulltröja i en centrifugering och pressas ihop längst väggarna.
Fick papper på förutredning hos skolåsykologen som Josefina gjorde i tisdags. Jävla idiot!
Josefina blev upprörd över citat som inte sagt, antaganden och direkt subjektiva TYCKANDEN som inte ens diskuterats enligt Josefina. Hon vill träffa honom och fråga varför han skrivit som han gjort och hon känner sig överkörd.
Till saken hör att hans sammanfattning kan komma att påverka prioritetsordningen för en utredning samt att risken blir att man utgår från annat perspektiv än ADHD som han kallar ”sekundärt”, trots att han konstaterat dyslexi, vetskap om hennes stora vakenhet med 3-4 tim sömn per natt och han har uppebarligen inte tagit del av samtalen med skolläkaren alls.
Jag satte mig och skrev ett långt mail där jag b la påtalade att Josefina har anlag för ADHD från båda sina föräldrar samt bipoläritet, att ärftligheten för ADHD ligger på 80 %. och 30 % för Bipoläritet, samt att upptill 90 % av personer med ADHD även har en samsjuklighet.
Jag bad om svar på hur han tänkt och varför han gjort antaganden om Josefina som är direkt felaktiga. Kränkande för henne och ororande för mig.
Bad om ett möte- eftersom han inte träffat mig men uppenbarligen TROR sig veta hur jag fungerar samt att Josefina säger att det enbart pratades och fokuserades på testerna- och inga andra samtal.
Vidarebefodrade detta mail även till skolläkaren samt överläkaren på BUP.
Nog fan har jag haft på känn att något skit gällande Josefinas efterlängtade utredning skulle fucka upp någonstans. Men nu vet jag iaf hur jag ska agera….Så, nästa vecka kommer jag ligga som en igel i röven på dem alla, med förhoppningsvis lika bra resultat som för Benjamin.
Kommer ringa varannan dag, maila varannan (dvs den dagen jag INTE ringer) och i värsta fall ockupera väntrummet…..igen…jag vägrar bli osynlig eller stå som en snäll grå mus och gråta i en hörna och se på medan min dotter lider helvetes kval!
I Benjamins fall tog utredningen 3 veckor att få till…ibland är det bra att vara ”pain in the butt”…och gå utanför ramarna….vad har jag att förlora?
Jag har inga val faktiskt…här är redan kaos och panik dagligen för hålla barnen ovan ytan. Även om jag har mina dagliga gråtbryt flera gånger om dagen så lever jag med hoppet om att det ”snart” fixas för alla…och DÅ ska jag återhämta mig. Jag håller andan….
”TID ÄR LIV- OCH LIVET BOR I HJÄRTAT”
Har varit två enormt påfrestande dagar i följd. Ja, visserligen är det något jävligt som händer dagligen…
MEN vissa saker har resulterat i enormt glädjande saker efter mycket slit och en del strid.
Går inte sammanfatta detta speciellt kort heller. Så jag provar i punktform:1. Bennes första hemundervisning blev katastrof!! Han sms desperat efter 5 min, efter 20 min var han hemma igen ilsken som ett bi. Sa att överenskommelsen vi gjorde dagen innan inte följdes utan läraren hade varken med sig religionsprovet som han pluggat till eller hade förstått att Benjamin kommer dit för tenta av alla sina IG. Benjamin kom in i ett rum med ungdomar från SÄRSKOLA med inlärningsproblem, Tourettes osv. Han fick första frågan från en förälder om han också gick i ”särklass”….varav han självklart exploderade…ingen fråga man ställer till en 14 åring som inte hunnit acceptera sin ADHD.
Stortjutande ringde jag studierektorn som även han blev upprörd med tanke på den korta tid B har att läsa ikapp och tenta 7 ämnen.
Jag poängterade att det var olämpligt, mins sagt, att placera en med koncentrationsproblem och uppmärksamhetsstörning i en grupp med ”sär-elever” som fäktar med armar/ben och utstöter ljud och grimaserar….undrade hur de tänkt?! Studierektorn ordnade upp det hela till sist, MEN…man har sagt till oss att betygen måste sättas nästa fredag och att B därför måste tentat av ALLT till dagen innan.
Jag informerade om att jag tagit reda på att man har till 2 dagar INNAN skolavslutning på sig att lämna in och att betygen inte behöver sättas förrän då…samt att man även kan ändra betyg fram till avslutningsdagen. Detta innebär att han har ytterligare 6 dagar xtra….
Allt detta resulterade i en hel dags ringande, samtal, energi och att tänka ut hur jag återigen skulle kunna motivera B att ge det en chans till och att läraren i hemundervisningen inte förstått ”dealen” som gjorts.
Jobbiga saker:
3. Fick mail kl. 17 av läraren + studierektorn om att B skulle skriva matteprovet som idag…dvs mindre än ett dygn på sig att hinna ikapp 50 sidor, dvs ett helt kapitel. Jag kan inte matte- är en katastrof. Vännen Lina beslöt att sova över för hjälpa honom på kvällen och på morgonen (imorse) men kl 18.30 hade hon inte kommit och svarade inte. Förbannad blev jag….
Samtidigt som jag höll på med två pepparkakshus som jag lovar killarna försökte jag ringa runt till vänner som kunde hjälpa honom. Paniken steg när jag insåg att det skulle vara kört.
Pepparkakshusen blev plötsligt en stressfaktor utan dess like, killarna satt o väntade att det skulle monteras klart…jag fick smält socker över händerna- jag vrålade AJ- och Beppe blev rädd och grät. Morris satt och bajsade och började tjuta för han hade tappat en Pokémon-gubbe i toaletten som flöt omkring med bajskorvarna.
B undrade när Lina skulle komma och hjälpa honom…
Då ringde vännen Åsa…äntligen!!! Hon kom och pluggade med Benne och han frustrerade VRÅL ekade i lägenheten.
Killarna badade av sig kristyren och jag HACKADE loss min strumpa när jag fastnade i det smälta sockret på golvet. (hade tagit av mig strumpan när jag fastnade i skiten).
4. DÅ ringer vännen L- panikslagen över att någon till de äldsta barnen hade hotat hämta dem från skolan tidigare under dagen. I jakt på denne person hade hon glömt bort B och matten. När hon väl fann personen hade hon golvat honom….sen löste de situationen visst- och allt var ett missförstånd. Hon kom hit och sov över.
IDAG, jobbigheter:
1. Kl 8 imorse skulle jag o B vara på BUP för koll av hans upptrappning samt höjning av medsen. Vi blev sp klakrt osams där…men löste sig det också.
2. Min läkaren Musketör hade återigen missat skriva ut nya Lamotrigin (för bipoläritet), samt inte återkommit till mig om förnyat sjukintyg. Upptäckte detta när jag skulle hämta ut dem på apoteket. Började tjuta….igen. Orkar inte med så mycket motstånd just nu och allra minst från de so jag har trygghet i.
Har ingen stresstolerens alls. Ringde upp till stället jag går på och sa att ”jag kommer upp efter lunch och ockuperar väntrummet…igen…”
Då för vännen Lina syn på doktor Musketör utanför fiket vi satt på. Jag rusar ut och viftar med armarna och tro mig, jag hade fan i mig jagat honom som en….pratade en stund och han skulle fixa till allt.
3. Papprena på Josefinas dyslexiutredning och förutredning som ska komplettera remissen för hennes ADHD-utredning hade kommit. Katastrof!!! Finns att läsa i separat inlägg!GODA NYHETER!!!!!!!!!! 1. Benjamin skrev religionsprovet och Matteproven (2 st, trots han inte hann plugga imorse) och fick ALLA RÄTT!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Vinst vinst vinst…
2. Han har sedan igår hämtat upp 4 IG!!!!!!!!!!!!!!!!!!
jävlar i helvete vad bra han är och vilken revansch för alla som inte trott på honom!!!!
Jag älskar min B och är så tacksam för han återfunna självkänsla och för hans VILJA att se framåt!
Hade en bra förkväll igår- gjorde pepparkakor med småkillarna…
Hade en katastrofal kväll för övrigt:
1. gjorde pepparkaksdeg som skulle vara till idag, men som vanligt misslyckades jag som alltid när jag gör ngt nytt. Hetsig så en den ingridienser missades, idag är den som gummi….örk!
2. Fruktansvärd sammandrabbning till kl 01 med B…slutade m att vi båda gick till sängs gråtande.
Sliter på oss båda, på olika vis….
3. Trots insomningstablett sov jag inte mer än högst 2 timmar…
Idag och nästa vecka är det hårdplugg med B för rädda skolan, vilket är en mardröm med en redan småaggro och superirriterad kille på upptrappning och som inte fattar ”varför måste jag?”
Har pluggat religion hela förmiddagen med honom, intressant på många vis, både fräscha upp sitt minne och mest av allt att inte bli irriterad eller möta hans ständiga ”huggande” och ”mässande” att veta bäst…
Nu ska han snart iväg och skriva prov och sen påbörja matteprovet han ska göra imorgon. Tack och lov ställer vännen Lina upp och pluggar matte med honom ikväll- hon är fan i mig mattesnille…
Jag ska få två timmars frist medan B är iväg…och ska runt hela stan och leta färdigt pepparkakshus som jag LOVAT killarna vi ska fixa med ikväll….iiiihhh….fattar inte var jags ka hitta detta….
Ibland är det otroligt att man står på benen…ska höja min Concerta imorgon…och B ska till ssk och höja sina…intressant helg vi har framför oss…*ler*
Men jag har inte känt av höjningarna senaste gångerna- nu blir det 99 mg/dygn…
